”Kan du inte skynda dig lite!”
Om passiva barn med koncentrationssvårigheter
Fördjupningsarbete PDG211
Göteborgs Universitet
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Kursansvarig: Christina Ekelund
Examinator: Inger Nilsson
Författare: Christina Koponen & Edina Sehovic
2011-06-03
Göteborgs Universitet
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Kursansvarig: Christina Ekelund
Examinator: Inger Nilsson
Författare: Christina Koponen & Edina Sehovic
2011-06-03
Innehållsförteckning
1. Inledning
Vi har under ”Grundkurs i specialpedagogik” lärt oss om barn som är annorlunda och hur vi ska lära oss att arbeta med dem. Många gånger under kursen har vi talat om barn som på något vis är utåtagerande och därmed medvetet eller omedvetet signalerar om att allt inte står rätt till. Vår uppfattning var att barn med koncentrationssvårigheter främst var utåtagerande men enligt forskningen finns även barn med koncentrationssvårigheter som är passiva, som det inte verkar finnas lika mycket skrivet om. Dessa barn måste finnas överallt och det krävs ett mycket tränat öga för att upptäcka dem. Enligt Kadesjö (2007) kan de passiva barnen vara svåra att upptäcka då de ofta sitter kvar vid sina bänkar och inte kräver omgivningens uppmärksamhet eller stör sin omgivning.
En av anledningarna till att vi valde att skriva om just passiva barn med koncentrationssvårigheter var att vi ville lära oss mer om dessa. Barn som till ytan inte verkade ha några svårigheter med varken koncentration eller anpassning hade var sitt åtgärdsprogram. Hur kunde det vara så?
Vi har besökt en förskoleklass i en skola i Nordöstra Göteborg under en dag för att göra observationer kring barn med koncentrationssvårigheter. Vi väntade oss att hitta barn som inte kunde sitta still, som klättrade på väggarna och sprang ifrån gemensamma aktiviteter. Det var inte alls vad vi såg. Vad vi såg var två ”normala” barn som hade det tufft under ytan. Till vår hjälp hade vi en av klassens pedagoger som själv är utbildad specialpedagog och som aktivt arbetade med barnen. Hon hade gjort kartläggningar kring barnen, träffat föräldrar, samt skrivit åtgärdsprogram tillsammans med skolans specialpedagog. Enligt lagen är pedagoger och lärare ansvariga att anmäla till rektorn ifall de ser att något barn behöver särskilt stöd. Skollagen menar att: ”Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt skolgång. Särskilt stöd skall ges till barn som behöver det”. Lag (1997:1212). Det gäller även barn som inte är utåtagerande. Vi kände att vi ville rota lite djupare i vad passiva koncentrationssvårigheter innebär.
1.1 Genomförande
Vi valde att genomföra våra observationer i en förskoleklass då vi sedan tidigare visste att de fanns barn med koncentrationssvårigheter. När vi anlände till förskoleklassen började vi observera alla situationer vi kom i kontakt med. Vi tittade extra ifall vi kunde se något barn som hade koncentrationssvårigheter, och observerade barnen genom att skriva ner ordagrant allting som verkade vara väsentligt för vårt fördjupningsarbete. Vi observerade även hur pedagogen arbetade med barnen som var i behov av extra stöd. Senare under dagen samtalade vi med pedagogen om de barn som stod i centrum för just denna observation, och dokumenterade de som pedagogen nämnde om barnen som var väsentligt. Vi fick även se en av åtgärdsplanerna hur de var utformade för just dessa barn.
Vi valde att genomföra våra observationer i en förskoleklass då vi sedan tidigare visste att de fanns barn med koncentrationssvårigheter. När vi anlände till förskoleklassen började vi observera alla situationer vi kom i kontakt med. Vi tittade extra ifall vi kunde se något barn som hade koncentrationssvårigheter, och observerade barnen genom att skriva ner ordagrant allting som verkade vara väsentligt för vårt fördjupningsarbete. Vi observerade även hur pedagogen arbetade med barnen som var i behov av extra stöd. Senare under dagen samtalade vi med pedagogen om de barn som stod i centrum för just denna observation, och dokumenterade de som pedagogen nämnde om barnen som var väsentligt. Vi fick även se en av åtgärdsplanerna hur de var utformade för just dessa barn.
Vi har genomfört observationerna av den första ordningen som innebär att studenten observerar utifrån och har de som sin primära uppgift. Det bidrar till att vi får högre kvalité av observationen då vi inte medverkade i aktiviteten. Vi har så långt som möjligt försökt att vara objektiva i våra observationer för att de ska bli en så rättvis bild av barnen som möjligt. (Björndal, 2007)
Kvalitén på information man får genom en intervju beror på de klimat som råder under samtalssituationen. (Björndal, 2007) Under samtalet med pedagogen blev vi störda av att pedagogen fick avbryta vårat vårt samtal då hon var tvungen att rycka in i barngruppen.
2. Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med arbetet är att få ökad kunskap kring passiva barn med koncentrationssvårigheter med hjälp av observationer och samtal med ansvarig pedagog. Våra frågeställningar är: Vad karakteriserar passiva barn med koncentrationssvårigheter? Vad är det som distraherar barnen, dvs, vad kan vara orsaken till att de har svårt att koncentrera sig? Hur kan pedagogerna arbeta med dessa barn i förskoleklassen?
3. Presentation av två barn
Kunskapen vi har om barnen har vi dels fått genom våra observationer och dels genom samtal med den ansvarige pedagogen. Samtliga namn är fingerade. Pedagogen kallar vi helt enkelt ”Pedagogen”.
3.1 Presentation av Emma
Emma är född och uppvuxen i Sverige och har svenska föräldrar. Emma kan beskrivas som lite egen och har ibland lite svårt att hänga med gruppen. Till exempel vill hon gärna bestämma hur leken ska gå till och om hon inte får bestämma blir hon upprörd. Hon är lite långsam vid av- och påklädning och vid matsituationer, och hon saknar känsla för att alla andra är klara och på väg ut. Hon hör inte heller om fröken står och ropar på skolgården, då de ska gå in hon kan då uppfattas som en dagdrömmare. Alla andra kan ha gått in utan att hon märker något. Att hon alltid vill bestämma leder till att det blir lite gnälligt omkring henne vilket leder till att barnen började undvika henne, framförallt ett gäng flickor som håller ihop där hon gärna hade varit med.
3.2 Orsaken till koncentrationssvårigheterna
Emmas föräldrar ligger i skilsmässa vilket orsakar stor stress hos henne. Hennes stora önskan var att föräldrarna skulle ha kunnat bo ihop. Istället får hon vara på två ställen där man stället höga krav på henne i det ena hemmet (hos mamma) och man släpper på allt i det andra (hos pappa). Förutom sorgen över separationen lever hon under en inkonsekvens i rutiner som orsakar ytterligare stress (Personligt samtal, 2011-05-12).
3.3 Pedagogernas tillvägagångssätt
Pedagogerna arbetar aktivt med att hjälpa in Emma i gruppen och hjälper henne med kamratrelationer. De arbetar med tydlighet, rutiner och med att vara konsekventa i sitt agerande. Tillsammans med en specialpedagog har de upprättat ett åtgärdsprogram för Emma. I åtgärdsprogrammet står det kortsiktiga samt långsiktiga mål för Emma. Pedagogen har ett kontinuerligt samarbete med Emmas mamma då de diskuterar Emmas situation. Tack vare pedagogernas arbete har hon blivit bättre på att lyssna och att hänga med i den övriga gruppen. Hon har lättare för att få kompisar och är inte lika gnällig som tidigare (Personligt samtal, 2011-05-12).
4. Presentation av Erik
Erik har föräldrar som är födda i ett annat land. När han började i förskoleklassen kunde han inledningsvis nästan ingen svenska vilket ledde till att han inte talade när han var i förskolan. Pedagogen uttrycker det som om språket låste sig. Enligt pedagogen talade han väldigt mycket hemma på bosniska vilket blir hans ”räddning” (Personligt samtal, 2011-05-12). Han svarar på tilltal genom att nicka eller skaka på huvudet. Han hänger för det mesta med gruppen på ett bra sätt, han följer med i leken och har alltid lekkamrater. Främst leker han med flickor som inte leker vilda lekar. Ibland har han lite svårt att hänga med gruppen. Det kan vara vid påklädning inför utgång, eller när man ska till och från matsalen. Vid sådana tillfällen har han inga behov att hänga med gruppen utan tar det i sin egen takt. Pedagogen nämnde att han på senare tid bar börjat säga några ord även på svenska men då endast med några ord i taget och ifall han inte är stressad. Blir han stressad blir effekten att han låser sig och väljer att inte säga något alls. Att han har börjat tala är effekten av ett arbete där pedagogerna har arbetat med Erik under en längre tid (Personligt samtal, 2011-05-12).
4.1 Orsaken till koncentrationssvårigheterna
Vad Eriks stumhet beror har vi inte fått något direkt svar på. Det kan bero på stressen att lära sig ett nytt språk, samtidigt som man ska anpassa sig till en ny miljö i ett nytt land.
4.2 Pedagogernas tillvägagångssätt
Pedagogerna arbetar med att skapa lugna miljöer för Erik vilket är en förutsättning för att han ska träna på att tala svenska. Även här är de ett åtgärdsprogram som är upprättat. De har kontakt med Eriks föräldrar då de diskuterar om hans tal både i hemmet och i skolan. Pedagogerna jobbar med att han ska vara med och synas i barngruppen. På senare tid har Erik börjat tala med de barn och pedagoger som han känner sig trygg hos.
5. Litteraturgenomgång och analys
5.1 Vad innebär koncentration och koncentrationssvårigheter?
Schuller (2011-04-27) menar att koncentration innebär krav på minnet som hänger samman med koncentrationsförmågan och är det vanligaste symtomet att något inte fungerar. Koncentration innebär:
5.1 Vad innebär koncentration och koncentrationssvårigheter?
Schuller (2011-04-27) menar att koncentration innebär krav på minnet som hänger samman med koncentrationsförmågan och är det vanligaste symtomet att något inte fungerar. Koncentration innebär:
· Att rikta perception, tankar och känslor på uppgiften.
· Att utesluta ovidkommande stimuli.
· Att komma igång, hålla fast vid och avsluta.
Ofta beror koncentrationssvårigheterna på att man har problem med perceptionen. Perception innebär att kunna ta emot, tolka, förstå signaler och intryck, och kunna ordna dem i meningsfulla helheter. T.ex. är det viktigt att förstå vilka ljud det är man hör. Koncentrationssvårigheter kan även innebära impulsivitet, planeringssvårigheter, bristande självförtroende och bristande tidsuppfattning.
5.2 Vad karakteriserar passiva barn med koncentrationssvårigheter?
Koncentrationssvårigheter kan uttrycka sig på många olika sätt. Kadesjö (2007) skriver att barn med primära (medfödda) koncentrationssvårigheter ofta växer upp under psykosocialt missgynnade förhållanden. Däremot är inte koncentrationssvårigheter som beror på barnets familjesituation eller beroende av andra psykosociala påfrestningar, de som påverkar barnets beteende på samma sätt som de medfödda. Koncentrationssvårigheterna kan avta om barnet upplever trygghet eller om uppväxtmiljön förändras till det bättre.
När man diskuterar barn med koncentrationssvårigheter är det vanligt att man talar om de överaktiva barnen. Men det finns även de barn som är passiva och motoriskt stillsamma. Kadesjö (2007) kallar dessa barn för passiva barn. Så som de barn vi observerade är de passiva barnen är ofta stillsamma, försiktiga och kan kallas dagdrömmare. Som Emma och Erik de blir sittande i sina egna tankar och är inte närvarande i det som sker runtomkring. När de har blivit tillsagda att lösa en uppgift blir de oftast distraherade och får svårt att komma igång. De har även svårt att komma igång med lek och behöver puffas på för att få något gjort.
Det kan vara svårt att upptäcka Emma och Erik eftersom de inte stör sina klasskamrater samt sina pedagoger då de inte kräver samma uppmärksamhet som de aktiva barnen. Kadesjö skriver att man i förskoleåldern ofta inte uppmärksammar problemet eftersom barnen är lugna och inte stör sin omgivning. Ibland kan t o m förskolläraren tycka att det kan vara skönt att ha ett stillsamt barn i gruppen. Tvärtemot kan pedagogerna ibland känna att de inte hinner ge barnet tillräckligt med stimulans och det extra stöd som barnet behöver (Kadesjö, 2007).
De passiva barnen kan ha sen motorisk utveckling och verka lite klumpiga. Emma och Erik kan upplevas som klumpiga då det i vissa situationer kan upplevas lite omständiga som till exempel vid matsituationer samt vid av och påklädning. Pedagogerna får ofta ingripa i dessa situationer just för att skynda på barnen. Kadesjö (2007) menar att de passiva barnen oftast lekar lugnare lekar med likasinnade barn. Vid fysiska aktiviteter drar de passiva barnen sig undan vid häftigare lekar i stora grupper och väljer att leka lugnare lekar med färre barn och mestadels leker de typiska flicklekar som till exempel i dockvrån (Kadesjö, 2007). Eftersom barnen är lite långsamma kan de uppfattas som lite tröga och är därför inte populära eller intressanta som lekkamrater. Emma har haft lite svårt med att komma in i barngruppen eftersom hon har upplevts som klumpig och lite gnällig. Erik har däremot kommit bra in i barngruppen trots hans begränsningar i talet.
Vuxna kan behöva mer tålamod när de arbetar med de passiva barnen. Barn med koncentrationssvårigheter kan kännas opålitliga då de ibland har svårt för att följa instruktioner, lyssna eller uppfatta tillsägelser, vilket medför att pedagogen oftare får upprepa sig. Man kan tro att barnet inte lyder, inte hör eller vill sätta upp sina egna regler vilket leder till att den vuxne ofta blir frustrerad eftersom barnet inte klarar av det som förväntas i dess ålder (Kadesjö, 2007).
5.3 Vad är det som distraherar barnen? Vad är orsaken till att de har svårt att koncentrera sig?
Hjörne-Säljö (2008) skriver att i skolan förväntas elever och lärare agera på ett speciellt sätt. Rollerna innebär rättigheter och skyldigheter som man måste förstå och ta hänsyn till för att kunna vara en del av verksamheten. ”Det finns många spelregler för hur man ska uppträda, hur och när man talar, ställer frågor och svarar på dem, hur auktoritet utövas, hur man disponerar sin tid, osv. ” (Hjörne-Säljö, 2008, s. 12). Om ett barn har särskilda behov kan det vara svårt att finna sig tillrätta i elevrollen, t ex, om man har svårt med koncentration och perception. Det kan även vara svårt att lösa uppgifter som man har blivit tilldelad (Kadesjö, 2007).
Koncentrationssvårigheter kan uttrycka sig i på olika sätt enligt Schuller, (2011-04-27) hävdar att det finns tre olika varianter på koncentrationssvårigheter, de är situationsbundna, primära och sekundära koncentrationssvårigheter. De situationsbundna är främst knutna till arbetssätt och miljö t.ex. överkrav, underkrav, bemötande eller arbetsformer i förskola och skola. De primära koncentrationssvårigheterna är biologiska och medicinska, dvs. är medfödda och innebär diagnoser som AD/HD och autism. De sekundära koncentrationssvårigheterna är orsaker utifrån genom mobbning, missbruk, övergrepp, familjproblem, separationer, sorg, depression, trauma, tidig störning samt stress.
De koncentrationssvårigheter som de beskrivna barnen har är främst sekundära koncentrationssvårigheter. I Emmas fall kan hennes svårigheter bero på att hennes föräldrar ligger i skilsmässa. Hennes föräldrar har olika syn på uppfostran och detta resulterar i att Emma inte vet hur hon ska bete sig. Detta bidrar även till att Emma känner stress vilket yttrar sig i att hon har svårt att hänga med samt att hon tappar humöret och blir ledsen.
Vi har inte fått något svar på varför Erik inte talar. Pedagogerna säger att han kan vara stressad över att han ska lära sig ett nytt språk.
Schuller, (2011-04-27) påpekar att det är viktigt att känna till att symtomen bakom barns koncentrationssvårigheter kan ha många olika orsaker. Detta är några av orsakerna vi fann hos barnen:
Mobbning: Uteslutenhet, diskriminering samt kränkande behandlig eller trakasserier. Upprepat mönstret och obalanserat i makt eller styrka mellan två individer. Emma har tidigare haft svårt att komma in i gruppen eftersom hon har upplevts som gnällig. Erik har inte varit direkt utsatt för mobbning utan men har haft svårt att komma in i gruppen på grund av att han inte aktivt tagit kontakt med barngruppen.
Familjeproblem: Problem inom familjen, t.ex. skilsmässa. Emmas föräldrar ligger i skilsmässa.
Separationer: Någon närstående flyttar eller föräldrar separerar. Emmas föräldrar har flyttat isär.
Sorg: När någon tragedi har inträffat. För Emma är det en stor sorg att föräldrarna separerar.
Stress: Stress kan uttrycka sig på många olika sätt, genom ångest, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, psykosymatiska symtom, depression, aggression, regression och skuldkänslor. Båda barnen har utsatts för stress på olika sätt. (Shuller, 2011-04-27)
5.4 Hur kan pedagogerna arbeta med dessa barn i förskoleklassen?
Om en elev under realskolans tid inte levde upp till förväntningarna på hur man skulle bete sig kunde eleven bli bestraffad eller man fick lämna skolan (Hjörne-Säljö, 2008). I vissa fall kunde eleven till och med institutionaliseras ifall man ansågs vanartig eller vanvårdad. Många normalbegåvade barn hamnade således på barnhem under 1900-talets mitt (Ekelund, 2011-03-28). Idag tar man i gengäld hjälp av en specialpedagog ifall något barn inte klarar av förväntade uppgifter men även till det finns det författare som är kritiska.
Nilholm (2008) beskriver tre olika perspektiv på specialpedagogik, varav ett av dem är det Kritiska perspektivet. I det kritiska perspektivet är man kritisk mot den traditionella specialpedagogiken där man tillskriver individen problemet. Specialpedagogik anses förtryckande då fokus hamnar på det ”onormala” och skolor använder specialpedagogiken för att komma tillrätta med sina tillkortakommanden, dvs, att de inte klarar av att ta hand om alla elever (Nilholm, 2008). Även Foucault (1986 i Persson 2007) är kritisk till specialpedagogik och anser att avvikelser är normala. Man borde istället acceptera att alla barn inte är likadana.
Nilholm (2008) beskriver tre olika perspektiv på specialpedagogik, varav ett av dem är det Kritiska perspektivet. I det kritiska perspektivet är man kritisk mot den traditionella specialpedagogiken där man tillskriver individen problemet. Specialpedagogik anses förtryckande då fokus hamnar på det ”onormala” och skolor använder specialpedagogiken för att komma tillrätta med sina tillkortakommanden, dvs, att de inte klarar av att ta hand om alla elever (Nilholm, 2008). Även Foucault (1986 i Persson 2007) är kritisk till specialpedagogik och anser att avvikelser är normala. Man borde istället acceptera att alla barn inte är likadana.
5.4.1 Vad säger styrdokumenten?
Trots all kritik mot specialpedagogiken måste man som lärare eller pedagog anmäla ifall man ser att något barn far illa (Erdis, 2007).
I Artikel 3 i Konventionen om barnets rättigheter (FN:s Konvention om barnens rättigheter, 2006) står att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barnet. Barnets intresse kan kanske inte väga tyngre än alla andra aspekter men barnets bästa ska komma i främsta rummet.
Enligt Salamancadeklarationen (Svenska Unescorådet, 2006) ska alla barn oavsett behov ha ”… en grundläggande rätt till undervisning …” men de ska även få möjlighet att ”… uppnå och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå” (Svenska Unescorådet, 2006, s. 11) . Med det menas att barnen ska ha rätt till undervisning som är anpassad efter deras förmåga även då de för tillfället är i behov av extra stöd. I deklarationen talar man om ”en integrerad skola” där alla oavsett behov ska ha tillträde. Detta ska verka positivt på diskriminerande synsätt, skapa en mer välkomnande närmiljö och ”utveckla ett integrerat samhälle” (Svenska Unescorådet, 2006, s. 16). Enligt Salamancadeklarationen är den integrerade skolgången även det effektivaste sättet att skapa en solidaritet mellan barn med särskilda behov och kamraterna.
Läroplanen för förskolan (Lpfö98) talar om att förskolan ska visa hänsyn till att barn kommer från olika uppväxtmiljöer och att de har egna erfarenheter med sig till förskolan. De har även olika sätt att försöka förstå och skapa sammanhang och mening. Enligt läroplanen ska de vuxna ge barnen stöd i att utveckla sin tillit och sitt självförtroende. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) står att läraren ska utgå ifrån varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lpo94).
5.4.2 Pedagogens roll
I Lpfö98 står att de som arbetar i förskolan ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och att de får uppleva sitt eget värde. Med det menas att alla barn blir sedda och blir respekterade för sin egen person (Lpfö98). I Lpo94 står att läraren även ska bidra till att stärka elevernas vilja att lära, samt ha tillit till den egna förmågan. Denne ska även stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter av något slag (Lpo94)
I arbetet med barn med koncentrationskoncentrationer är det viktigt att pedagogen arbetar med sitt förhållningssätt mot barnet. Framförallt är det viktigt pedagogen har en empatisk inställning till barnet. Men vad menas egentligen med empati. Vi vill framställa empatibegreppet utifrån Kinges (2010) perspektiv. ”Empati handlar om att uppfatta en annan människas känslomässiga tillstånd eller bakomliggande emotionella budskap. ” (Kinge, 2010, s. 53) Empati är något annat än de känslor som uppstår hos oss när vi är tillsammans med barnet, t ex, medkänsla.
Pedagogen arbetar ständigt med sin professionella roll som pedagog för att få in Emma i barngruppen. Hon visar sin empatiska förmåga för att Emma ska på ett bättre sätt förhålla sig till sina kamrater och hennes agerande har resulterat i att Emma har blivit bättre på lyssna och fått en bättre position i gruppen som hon tidigare inte hade.
I Eriks fall arbetar pedagogerna med att ordna mera stillsamma miljöer då det ska bidra till att han ska träna på att tala svenska.
En av anledningarna till att pedagogen upprättade åtgärdsprogram för Emma och Erik redan i förskoleklass var för att de ska få en bättre skolstart. Målet är att de ska träna mer på sin uppmärksamhet för att lättare kunna koncentrera sig i skolarbetet. En andra anledning är att det ska hjälpa dem in i gruppen.
Vidare beskriver Kinge (2010) empati som en process där man växlar mellan distans och närhet. Empati innebär att bli medveten om sina egna känslor och reaktioner och lära av dem så att de inte trasslar till vår förståelse av barnet. Det ställer krav på den vuxne gällande yttre och inre kompetens, både känsla och intellekt, i arbetet med barn som har känslomässiga svårigheter. Detta innebära att pedagogen har kunskap och medvetenhet om barnets reaktioner och beteende, samt vårt eget sätt att reagera och fungera i krävande situationer.
T ex får aggressioner och medkänsla riktade mot barnet inte ta överhanden. Som vi nämnde tidigare i texten säger Kadesjö (2007) i sin bok att den vuxne behöver mer tålamod när de arbetar med passiva barn vilket annars kan leda till att den vuxne blir frustrerad av att barnet inte klarar av de som de förväntas göra. Till exempel kan det vara svårt för pedagogen att inte tappa tålamodet när Erik eller Emma tar god tid på sig i olika situationer.
Enligt Schuller (2011-04-27) är det viktigt att ha rätt förhållningssätt när man arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter. Hon menar att stödinsatserna bör vägas mot det övergripande målet som är att utveckla barns självkänsla och initiativlust. Några viktiga förhållningssätt som pedagogen bör arbeta efter är bland annat:
· Att ha förståelse och kunskap
· Att ha en god relation med kontinuitet i relationen. Det är viktigt att pedagogen har den bästa relationen med barnet och inte stödpersonen som barnet träffar då och då. Schuller uttrycker det som att vara ”både siden och sammet”.
· Att vara ett positivt stöd
· Att arbeta med situationer som ger självkänsla
· Att arbeta med struktur i miljön, i dagschemat och i arbetsuppgifterna.
· Att sätta tygliga gränser och förklara vilka regler som är värda att ta en fight för
· Att samarbeta med föräldrar. (Schuller, 2011-04-27)
Pedagogen på verksamheten påpekade att det var extra viktigt att ha ett bra samarbete med barnets föräldrar. Hon påpekade även vikten av att alltid tala med dem innan man påbörjade någon form av utredning.
5.5 Åtgärdsprogram
Pedagogen hade upprättat åtgärdsprogram för båda barnen. För varje elev som kan behöva stödåtgärder ska man enligt lagen upprätta ett åtgärdsprogram. Det är specialpedagogen som initierar, upprättar och följer upp åtgärdsprogrammen. Det medför att skolan i de flesta fall lyckas minska elevens svårigheter men inte alltid kommer tillrätta i elevens lärandemiljö som kan ha medfört att problemen har uppstått (Persson, 2007). Asp-Onsjö (2011-05-03) menar att åtgärdsprogram är till för att fånga upp elever innan de riskerar att inte uppnå de eventuella skolmålen. Enligt lagen har pedagoger skyldighet att anmäla till rektor ifall man misstänker att något barn far illa. Inom skolan har läraren skyldighet att anmäla då det finns misstanke om att eleven inte kommer att klara de aktuella målen (Unescorådet, 2001).
Pedagogen valde i det här fallet gå in med stödåtgärder redan i förskoleklass för att underlätta barnens fortsatta skolgång.
6. Diskussion
Vårt syfte med arbetet var att få ökad kunskap kring barn med det som kallas passiva koncentrationssvårigheter med hjälp av observationer och samtal med ansvarig pedagog. Våra frågeställningar var: Vad karakteriserar barn med passiva koncentrationssvårigheter? Vad är det som distraherar barnen, dvs, vad kan vara orsaken till att de har svårt att koncentrera sig? Vi tittade också på hur pedagogerna arbetar i den aktuella förskoleklassen med dessa barn?
Vår uppfattning om barn med koncentrationssvårigheter främst var utåtagerande. När vi kom till verksamheten väntade vi oss att se barn som var utåtagerande. Vi hade vid tidigare tillfällen hört pedagogen nämna några barn som hon tyckte var ”stökiga” men vi blev förvånade när hon berättade vilka av barnen som hade i själva verket hade särskilt stöd. Det var inte alls de barn vi hade förväntat oss. Hur kommer det sig att vi trodde att barn med koncentrationssvårigheter främst var utåtagerande?
Främst beror missuppfattningen på våra egna förutfattade meningar vad barn med koncentrationssvårigheter var. De tillfällen vi har stött på utåtagerande barn har vi tagit för givet att de har någon form av koncentrationssvårigheter. Kanske hade de koncentrationssvårigheter men de liknar inte de som vi upplevde. Kadesjö (2007) menar att det som karakteriserar de passiva barnen är de uppfattas som lugna. De sitter ofta i sina egna tankar och följer inte med i det som händer runtomkring. Andra karaktärsdrag är att de kan verka lite klumpiga, ofta drar sig undan de vildare lekarna och kräver viss mån mindre uppmärksamhet.
En annan anledning till vår missuppfattning kan vara att vi har upplevt att det i litteraturen framkommer ytterst lite om de passiva barnen med koncentrationssvårigheter. Vad beror det på att de inte nämns lika ofta i litteraturen eftersom vi anser att problemen är minst lika stora?
En anledning kan vara just det som Kadesjö (2007) nämner att de helt enkel inte stör verksamheten och inte kräver lika stor uppmärksamhet av pedagogen. Kadesjö skriver att vissa pedagoger ibland kan tycka att det är skönt att det finns lugna och tysta barn i gruppen eftersom det är skönt att ha ett lätthanterligt barn i gruppen. Vi ställer oss lite frågande till författarens beskrivning och undrar om inte pedagogerna har tagit barnens passivitet på större allvar? Problemen med utåtagerande barn verkar uppfattas som ett större problem då barnens svårigheter yttrar sig mer impulsivt och kräver direkt ingripande. De passiva barnens problem går inte i lika stor utsträckning utöver de andra barnen. Samtidigt beskriver Kadesjö att de passiva barnen kan ge pedagogerna dåligt samvete eftersom de inte hinner ge dem den stimulans de skulle behöva.
Det är viktigt att uppmärksamma dessa barn då det enligt Lpfö98 är pedagogens ansvar att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.
Hjörne-Säljö (2008) nämner att både pedagoger och elever borde bete sig på ett visst sätt. De roller som eleverna och pedagogerna har är rättigheter och skyldigheter, måste förstå hur man ska bete sig i vissa situationer. Det finns även regler som beskriver hur och när man ska tala med någon. Alla barn kanske är fullt medvetna om att det finns sådana regler, Erik i detta fall verkar inte förstå att det finns regler. De kan även vara så att han inte heller vill förstå att han ska ta hänsyn till omgivningen. Erik har sin elevroll som alla andra barn medans han inte har den elevrollen som han förväntas ha. I en skola förväntas det att barn talar med andra barn samt med pedagoger.
De barn som leker med Erik blir inte frustrerade över hans beteende istället blir han omhändertagen av hans lekkamrater på ett bra sätt. De förstår varandra när de leker genom att barnen tolkar Eriks kroppsspråk på ett bra sätt då de ersätter den muntliga kommunikationen. Vi har kommit fram till att barnens koncentrationssvårigheter är de sekundära koncentrationssvårigheterna. (Schuller, 2011-04-27) och det beror på orsaker utifrån så som mobbning, familjeproblem, separationer eller sorg.
De barn som leker med Erik blir inte frustrerade över hans beteende istället blir han omhändertagen av hans lekkamrater på ett bra sätt. De förstår varandra när de leker genom att barnen tolkar Eriks kroppsspråk på ett bra sätt då de ersätter den muntliga kommunikationen. Vi har kommit fram till att barnens koncentrationssvårigheter är de sekundära koncentrationssvårigheterna. (Schuller, 2011-04-27) och det beror på orsaker utifrån så som mobbning, familjeproblem, separationer eller sorg.
Emma har inte direkt varit utsatt för mobbning utan har haft svårigheter att komma in i gruppen. Kanske har hon uppfattats som lite udda eftersom hon inte har ansträngt sig att hänga med i gruppen och anpassa sig efter dem. Enligt pedagogen har hon också uppfattats som lite gnällig, och har ofta brustit i gråt. Erik har inte heller varit direkt utsatt för mobbning utan men har också haft svårt att komma in i gruppen, på grund av att han inte aktivt tagit kontakt med barnen.
Emmas har haft problem inom familjen då hennes föräldrar har legat i skilsmässa. Hon har även upplevt separation då hennes föräldrar nyligen har flyttat isär. För Emma är det en stor sorg att hennes föräldrar separerar. För båda barnen orsakas problemen av stress som för tillfället finns i deras omgivning. Stressen kan vara tillfällig och kan försvinna när problemen avtar (Schuller, 2011-04-27). Kadesjö (2007) menar att problem som är orsakade av t ex missförhållanden inom familjen eller några andra psykosociala förhållanden är övergående i jämförelse med de primära koncentrationssvårigheterna som kvarstår. Erik och Emma har goda möjligheter att bli av med sina koncentrationssvårigheter om uppväxtförhållandena förändras och de får uppleva trygghet i sin närmiljö.
6.2 Hur kan pedagogerna arbeta med dessa barn i förskoleklassen?
Vi kan dels genom våra observationer och dels utifrån kurslitteraturen bekräfta att situationen får de utsatta barnen har förändrats under de senaste hundra åren (Hjörne-Säljö, 2008). Enligt Salamancadeklarationen (Svenska Unescorådet, 2006) ska alla barn ha rätt till undervisning som är anpassad efter deras förmåga även om de är i behov av extra stöd. I deklarationen förespråkar man en integrerad skola där alla oavsett behov ska ha tillträde. Det kräver att man följer riktlinjerna i våra läroplaner. I Lpo94 står att lärarens roll är att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter av något slag.
Pedagogen i våra observationer verkar enligt vår uppfattning sträva efter att vara empatisk så långt som det är möjligt (Kinge, 2010). Trots att barnen inte är utåtagerande kan ibland situationer uppstå som testar pedagogens tålamod och då är det viktigt att man inte låter sina aggressioner ta överhanden. Både Emma och Erik är ofta långsammare än sina kamrater och är sist klara i t ex, tambur-, måltids-, eller andra situationer där det krävs att man ska bli klar en viss tid. Tvärtemot aggressioner kan även dessa barn väcka medlidande och medkänsla då de kan verka omsorgskrävande, t ex, när Erik som oftast ska tvätta händerna en extra gång. Även vid de situationer då man känner medlidande är det viktigt att hålla sin professionella roll som pedagog.
Pedagogens förhållningssätt (Schuller, 2011-04-27) mot dessa barn upplever vi som mycket professionell. Hon låter sällan sina känslor ta överhanden när de gäller dessa barn utan försöker arbeta med deras svagheter och med att få in dem i gruppen, genom struktur och tydliga gränser i miljön, i de dagliga rutinerna och arbetsuppgifterna. För detta krävs förståelse och kunskaper om barnets problem men också, som pedagogen framhäver, ett nära samarbete med föräldrarna.
7. Slutsatser och pedagogiska konsekvenser
Genom det här arbetet har vi lärt oss att koncentrationssvårigheter inte behöver se ut på ett visst sätt. Vad vi först såg och vad vi hade läst i böckerna stämde inte helt överens. Vad vi har lärt oss är att det finns barn med koncentrationssvårigheter som inte är utåtagerande och att det som pedagog krävs att man är vaksam så att man inte förbiser deras problem och tror att de är lugna och stillsamma barn som tycker om att dagdrömma. Det var bra för Emma och Erik att de hade en uppmärksam pedagog som märkte att barnen inte hängde med. Med specialpedagogiska insatser hjälper man dessa barn i utvecklingen. Orsaken till att arbetet till stor del kom att handla om pedagogens roll kan bero på att det vilar ett så stort ansvar på pedagogen i det specialpedagogiska arbetet. Vi ansåg att det var viktigt att lägga tyngdpunkten på det eftersom vi är blivande pedagoger.
8. Referenslista
Björndal, Cato R.P. (2007) Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Erdis, Marie. (2007). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (fjärde upplagan).
Hjörne, Eva & Säljö, Roger.(2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Nordstedts akademiska Förlag .
Kadesjö, Björn (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kinge, Emelie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Schuller, Anna-Karin. Föreläsning, Koncentrationssvårigheter. 2011-04-27
Ekelund, Christina. Litteraturseminarium, Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. 2011-04-28
Styrdokument
FN:s Konvention om barnens rättigheter. (2006). http://www.rb.se/konvention/helakonventionen.htm
Styrdokument
FN:s Konvention om barnens rättigheter. (2006). http://www.rb.se/konvention/helakonventionen.htm
Lpfö98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket.
Skollagen (2009). Lärarboken 09/10. Lärarnas riksförbund.
Skollagen (2009). Lärarboken 09/10. Lärarnas riksförbund.
Svenska Unescorådet. (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca + 5. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001. http://www.unesco-sweden.org/PDF/ett01verisiontva.pdf.